Göran Brohammers författarsida


Mitt författarskap

Mitt tekniska skrivupplägg är att snabbt driva fram en bärande story med tillräckligt av aktion för att hålla mina läsares intresse igång. Den storyn får vara lite naiv, det gör inget, den skall bara få vara en plattform man enkelt kan följa med i som läsare. Jag vill sedan gärna parallellt väva in en eller flera andra berättelsespår, ibland tydligt, ibland krävs det mer av läsaren att se dem. Det kan alltså finnas parallella handlingar. Jag kommer emellanåt att röra mig på kanten av vad som anses vetenskapligt bevisat och vad som ses som fantasi. Det kräver en hel del research, men det är bara kul. 

I en del fall kommer min böcker bara vara ren fantasi, som när det gäller skräckgenren.

Jag har alltid varit förtjust i böcker inom fantasyområdet eller fantastik som det väl numera ibland kallas, så mitt skrivande kommer ofta ligga i den genren.

Jag samarbetar nu med Lange Forlag

Om ni hellre vill köpa eller beställa direkt från mig, så kontakta mig via e-mail

På denna sida kommer jag regelmässigt lägga upp böcker som är redan utgivna samt sådana som är på gång.

Bok

Rysningar

Kusliga små berättelser

Skräckantologin med ca 30st korta, enkla spökhistorier som man kan läsa på bussen, till frukosten eller på kvällen (om man vågar....). Den togs fram under oktober 2021 som en upptakt till Halloween, men kan ju läsas när som helst. Illustrationerna är gjorda av henke@paintedpirate.com 

Finns nu utgiven sedan 29/9-2021 som e-bok. Kommer i tryckt form under 2022.

Intalad version finns på youtube

Finns också en trailer på Youtube, se Lange forlag 

Bok

Världens öde, vårt val

Uppföljaren till, Världen vill inte bli räddad

Tre kvinnor upplever sina sista dagar i livet, de är släkt och följer i rakt led efter huvudpersonen i första delen av bokserien. Denna bok sträcker sig över en lång tidsperiod, fram till år 2116. Läget för världen förvärras, miljön förstörs, mänskliga rättigheter beaktas allt mindre, människorna börjar förbereda en flykt från Jorden. Men kvinnorna på Jorden organiserar sig och det växer fram en motrörelse. Är det verkligen den bästa lösningen att fly Jorden? Borde man inte stanna upp och istället försöka ta tag i problemen.

Parallellt med den fysiska utvecklingen på Jorden sker en ökad aktivitet spirituellt och mentalt, har människorna missat något väsentligt? Döljer sig vetenskapliga sanningar där bortom någonstans, något som förändrar allt?

Finns från Maj 2021 utgiven som e-bok, kommer i tryckt form 2022.

Bok

Homoyeti

En fantasinovell

Huvudpersonen som är grottforskare, kommer i kontakt med varelser som lever långt nere i underjorden. Han blir kvar där ett tag och etablerar till och med en sorts förhållande med dem. Efter en tid försöker han lämna dem och återvända till den så kallade civilisationen, men det blir inte som han tänkt.
Varelserna har i det mörker de ständigt vistas i, utvecklat andra sätt att leva och kommunicera. Synsinnet har ingen funktion här.
Boken gavs ut dec 2020 som e-bok, och kommer i tryckt form under 2022.
Bok

Världen vill inte bli räddad

Första delen

Man är ung, växer upp. Men livet blir snart ganska platt. Allt upprepas i ett givet mönster, var det inte mer än så här?

Så öppnas en dörr, kärlek och äventyr. Livet får mening och motivation. Men det blir ett gift, en gnista som tänder eld på själen, man får inte nog. Sökandet blir en expedition allt djupare in i de inre rum som ligger allra mest bortom. Allt kraschar. Men när livet slutar vara ett krig, när man finner ro i tanken, det är då det sker en omstart. När man ser sig själv som en del av något större utan att förminskas. 

När man börjar förstå att det finns mer än det vi med vårt förstånd kan förstå.

Utgiven december 2019, finns både som tryckt version och e-bok

Bok

Write together 2020

Novellantologi

I denna samling (skriven av flera författare) har jag med en novell kallad "Kärleken till livet". Det är en enklare, lite poetisk text som jag skrev ihop våren 2020, när Covid 19 brakade löst och det kändes som mörkret lade sig över oss alla. Då visste vi inte att mörkret skulle hänga kvar året ut och längre än så. I vilket fall kändes ett behov att lyfta fram allt vackert och bra i livet, och detta blev grunden till novellen. Texten behandlar olika ämnen som kärleken till barn, natur, träning, sport, andlighet etcetera och har ett fastslaget versmått. Känslan jag vill förmedla är att livet innehåller så mycket positivt, vi får inte glömma det. När det ibland blir mörkt och eländigt och vi inte klarar av att hålla fast vid det positiva, då kan vi åtminstone längta. Längta till det som vi vet finns där och låta dessa tankar skingra mörkret runt om.

Antologin gavs ut december 2020

Min självbiografi


Självbiografi

Jag är född 1956, är gift och har tre döttrar. Min grundutbildning är civilingenjör i maskin och energi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Men den största skolan är väl livet självt?

Jag älskar naturen och allt vad den kan ge, skogspromenader med svampplockning, segling, skidåkning och vandringar. Jag har inga problem att kväll efter kväll sitta försjunken framför naturprogram på TV, även om jag ibland redan har sett dem, flera gånger. Med åren har jag fått ökat intresse för mat och dryck. Att laga mat har blivit en härlig kreativ syssla. Även modellbåtsbygge har berikat paletten nu på äldre dagar, något jag tagit efter från min far.

Jag har sedan barnsben varit intresserad av naturvetenskap men också konst. Jag ritade och målade mycket i min ungdom, och skall försöka ta tag i det igen nu på äldre dagar. Min yrkesbana som ingenjör förändrades ganska snabbt, redan 10 år efter högskolan, och jag började då att istället för teknik, ägna mig åt miljöanalys. Detta var början av 90-talet och jag blev helt förälskad i området livscykelanalyser. Vid sidan om växte också lite aktiviteter med miljörevisioner på företag. Jag är förtjust i produktutveckling och innovation, så mitt miljöintresse var främst riktat åt det hållet. Redan på den tiden började resandet, och ser jag bakåt nu på äldre dagar, så har jag rest över nästan hela världen. Det kan verka vara en paradox, att resa när man vill värna om miljön. Men min kompetens efterfrågades och behövdes, så jag stillade min inre kritik i att min insats förhoppningsvis satte igång processer med mer miljönytta än mina resor skadade miljön. Samma sak gällde när jag senare började med sociala revisioner avseende arbetsmiljö, arbetsrätt och mänskliga rättigheter. De erfarenheter dessa resor gav, i Nord- och Sydamerika, Kina, Japan, Indien, Iran, Europa etcetera, bär jag stolt. Men efter en tid tar det emot, och jag är idag väldigt restrött. Framför allt att resa själv. Resorna har säkert påverkat mig, både på gott och ont, jag tänker att de har givit mig en del av den referensram om livet jag har idag. 

Ja, så var det skrivandet. Jag lär ha vunnit en poesitävling som barn enligt min mor, något jag själv inte minns, kanske var det början på något. I vilket fall fyllde jag kollegieblock efter kollegieblock under min ungdom med berättelser, och med mer eller mindre märkliga tankar. Ibland tar jag fram dessa texter även idag för att få idéer och inspiration. Författarbanan var annars inte speciellt tydlig, inte förrän nu på äldre dagar då det känns helt rätt. Under min yrkeskarriär skrevs en mängd rapporter på olika tekniska teman, även miljö, arbetsmiljö och socialt ansvarstagande. Ibland blev det rentav riktiga böcker som "Produktekologi" och "Ecodesign roadmap" som skrevs ihop med min medförfattare Conrad Luttropp. Men sedan ett par år är jag inne på på den skönlitterära banan, något som är spännande. Jag har en livsfilosofi, att inget får begränsa mig eller hindra mig att pröva, även sådant som ligger utanför min komfortzon. Just det att ge mig in i märkliga, nya och ovana situationer har slitit på mig men samtidigt nog mest berikat. Jag kan konstatera att i de flesta fall när jag kastat mig ut för branten, så visade det sig att jag kunde flyga. I det jag skrivit så här långt kan man sannolikt spåra mina influenser av naturvetenskap och humanism i mitt skrivande. Men det där med andlighet eller spiritualism då?

Är jag en religiös person? Det enkla svaret är nej. Som många andra har jag inte saknat tanken om att det kan finnas något mer, men jag har helt enkelt låtit bli att fundera på det genom livet. Det har på något sätt varit en ickefråga. När man blir äldre, man närmar sig det där spöket, döden. Då börjar ofrånkomligt tankarna snurra kring, varför man är här, och vad som kommer sedan, om det nu kommer något. För mig har inte kyrkan haft svaret, det söker jag numera inifrån mig själv. Med åren har en allt starkare känsla börjat spira om vad det kan gå ut på och vart jag kanske är på väg. Men var och en har sin bild av detta och jag har ingen avsikt att påverkan någon annan. Samtidigt finns det trots allt mycket man kan filosofera över, och det kommer jag att göra i mina böcker, i fantasins namn.